Uppmärksamhet?

Det är ironiskt att jag tar illa vid av uppmärksamhet när det är allt jag egentligen vill ha. Jag är bara mänsklig. Alla söker vi uppmärksamhet. Så jag sätter fingrarna i halsen och drar rakbladet längs handleden.

Dagen efter med skam inser jag att uppskattning inte existerar i dagens värld. Som Kele Okereke sjunger: Är det så fel att be om erkännande? Även om orden stämmer så frågar jag mig när jag senast gav beröm? Jag säger det åter igen. Jag är bara mänsklig och vi kan inte bättre. Idioter.

Förbjuden.

En betraktelse på avstånd. Du är förbjuden. Principen står fortfarande fast att vi inte kan vara något alls. Vi är ganska lika tror jag. Du vet nog det med. Jag får dåligt samvete när jag tänker på det. Jag kan inte göra det. Även om jag ville. Sen vet jag att du har bättre saker för dig. Tid är pengar och jag saknar värde att vara med. Men om du ramlar så kanske jag finns där.

Identitet

Min identitet existerade plötsligt. Vad har jag gjort ekar i mitt huvud. Jag beskyller malt, humle, jäst och vatten. Dessa tankar fick gärna observeras men vad folk tycker vet jag inte om jag klarar av att möta. Speciellt inte som individ.

Men biter man inte i det sura äpplet så går man under. Att sitta på sitt rum och ångra sig har inte hjälpt någon.

Drömmen?

Efter flamman gett mig ett nedsatt förnuft så står jag och ser på utsikten. Hisingen var lika vackert som alltid den natten. Men efter att nikotinet lugnat min abstinens av livslust så tar jag mig modet till och publicerar mig.

Sällskapet blir förvånad över vem jag har varit alla dessa år. Jag tog en risk och denna gången gick det fel. I den här staden finns det personer som vet vem jag är. Men de är antagligen lika tysta som jag är.

Klockan blev ett och mina ben började röra sig. Dansen med sällskapet resulterade i ett eufori av intryck. Det var så bra men jag var förvånad. Folk försvann under tiden jag blinkade.

Jag sitter på sängen och undrar vad som hände med allt. Var det bara en dröm eller har jag visat mitt riktiga jag för första gången på evigheter?

Första scenen.

Två koppar står på det runda bordet. Vi dricker båda kaffe. Ditt är svart och jag har mjölk i mitt. Du sitter rakt framför mig. Vi pratar inte. Ord fungerar inte mellan oss. Vi är inte lika någonstans. Du är min rival. Största fiende.

Jag visste att du skulle vara närvarande. Vi saknar båda samma sak. Vår gemensamma nämnare. Den tredje parten i detta mötet. Min vän saknas eller ska jag säga vår. Hur ni kan vara vänner förstår jag inte. Du saknar själ. Att du har några vänner är förvånande i sig själv.

Jag vet att du tänker samma sak om mig. Jag dricker ur min kopp och för en sekund så ser det ut som att du vill säga något. Det var nog ett misstag. Vad skulle vi prata om.

Jag brukar höra hur vi är ganska lika men jag vågar inte tro det. Tur nog kom vår tredje part. Låt de iskalla konversationerna påbörjas. Vi låtsas som att ingen vet om vad som hänt.

Kan du vara tyst för en gångs skull?

Ljudet av allt runt mig skapar en sfär av förakt. Jag kan inte förklara det men jag har blivit kräsen. Börjat se folks inkompetenta förmågor. Folk saknar medlidande i dagens värld. Den egoistiska inställningen som alla har leder bara till mer lidande.

Jag är inte bättre själv. Men jag försöker bara få min omgivning bättre genom att påpeka världens fel. Jag ser inte varför jag ska lida genom ett helt liv med inkompetenta personer runt mig.

Jag tar till det talade ordet ibland när jag ser dessa problem men får oftast svaret att sluta vara bitter. Men eftersom folk inte ser helheten så kan jag nästan förstå dem.

Mitt gömda skrivna ord löser inget i längden. Men jag får utlopp för mina tankar åtminstone.

hjältar

Tankegång

Alla är idioter. Trots detta finns det två typer av människor. De som är idioter och de som har självinsikt angående faktumet att de är idioter. För att förstå detta resonemang så måste man antagligen tillhöra den andra sortens människa.
För har du inte självinsikt hur ska du då kunna se att du är en idiot och inse att alla andra också är det.

För er som inte förstår ändå så måste jag be er att skilja på att vara en idiot och vara bristfällig när det kommer till intelligens. Du kan ha 200 i IQ och är en idiot trots det. Nästan att man vågar säga att man är en större idiot om man tillhör den mer bildade delen av samhället.

Självklart är jag inte bättre själv. Jag är minst lika mycket idiot som du. Denna teori är fylld av idiot med men vad förväntar du dig. Den är skriven av en idiot.

Ge upp.

Det finns ingen anledning att gå in i väggen. Ta sats och krossa den. Gå rakt igenom och lev på yrseln. Desto svagare du är desto billigare blir fyllan som dämpar den. Ge upp. Finns ingen anledning till att försöka överleva krisen. Ta till flykt.

Ett paket ökendjur om dagen blandat med socker, kaffe och öl. Livet leker när man ser på vad man avnjuter. Men när njutningen blivit en flykt vart finns lyckan då?

När man slutar se lyckan i botten av glaset och bara ser paniken i botten av den tomma fickan. Pengar. Cash is king. Då är allt slut.

Du kanske känner igen dig.

-Du har ingen anledning till att vara så bitter.
Det är vad folk säger till mig. Jag som inte hade tänkt behandla mig själv i bloggen måste ändå påpeka att jag inte är bitter. Jag agerar bara ut på det sätt som omgivningen ber mig.

Det finns ingen anledning att vara glad för ingeting. Lyckan känns alltid som bäst när man kan placera den medans sorg alltid kan vara närvarande i någon form.

Så lämna mig inte ifred men inse att det är du som gör mig bitter.

Om livet vore lätt.

Impulsivt i faser.

vem lurar jag? det är en tidsfråga innan någon inser vem jag är och då är fasaden bruten. En liten spricka är allt som krävs.

Mitt förakt mot världen kan lika gärna vändas mot mig själv. Fast det kanske är meningen. Hata alla eller hata sig själv. Vad är skillnaden?


När jag vaknar. Då kanske allt är bättre.

Brister hos den lärda personen?

Insikten att man är lat leder inte till förbättring. Men vad gör skillnaden när världen bara är fylld av idioter.

Tanken går igen. Finns bara två personer i denna värld. Den ignorante och den med självinsikt. Frågan är vilken av de två idioter som är mest värd att leva som. Är man något högre för att man insett att det finns fler än sig själv

Spelar ingen roll hur lärd du är. När resten av världen saknar insikt att se någon annan än dig själv. Detta skapar ignoransen som blivit vår överlevnad.