torsdag, mars 12
Jag hörde barnen skratta på skolgården.
Jag skrattade inte som barn. Jag ville vara vuxen. Man fick göra vad man ville då. Nu är jag vuxen. Även om jag vill kan jag inte skratta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar